Dagligvaruhandeln tar ansvar genom samarbete

En nyckelfråga när det gäller hållbarhetsfrågor är samarbete. En typ av samarbete som kan vara framgångsrikt för alla parter är när privata företag och frivilligorganisationer jobbar tillsammans. Men man får se upp så att det inte blir ”green washing”.

– Samarbeten av denna typ kallas för private-public partnerships, PPP, och jag har studerat förekomsten av sådana konstellationer i den svenska livsmedelsbranschen, berättar Cecilia Mark-Herbert från Sveriges lantbruksuniversitet, på ett seminarium på Handelns Utvecklingsråd i oktober. Det är ett utmärkt sätt att ta till vara på kunskaper och kompetenser från olika världar.

För att uppnå hållbarhet måste både miljön, människorna och ekonomin skötas på ett bra och ansvarsfullt sätt. Att ta ansvar som går utöver lagkrav när det gäller sociala frågor, miljö med mera kallas för corporate social responsibility (CSR). PPP är en väg för att skapa en mer hållbar utveckling.

På den svenska dagligvaruhandelsmarknaden dominerar idag tre aktörer som tillsammans har 87 procent av marknaden.
– Det kan i detta sammanhang vara en fördel, säger Cecilia. Även om det i andra fall leder till nackdelar. Men några få stora företag har lättare att samarbeta med andra organisation än en massa små spridda företag.

Forskargruppen, som förutom Cecilia består av de två doktoranderna Julia Rotter och Nurgül Özbek, har studerat ICA, Axfood (Willys, Hemköp och PrisXtra) och Coop. ICA har tillsammans med WWF tagit fram en policy när det gäller vilka fiskar som ska säljas. Axfood samarbetar med Rädda Barnen och Coop kan sägas fungera som en NGO (Non-governmental organisation) i sig själv med bland annat Vi-skogen som exempel.

På en fråga från publiken om inte CSR borde handla om den egna organisationens påverkan och inte rent filantropiska verksamheter som till exempel att stödja Rädda barnen, svarar Cecilia:

– Jo, men jag ser det som en process, att stödja exempelvis välgörenhetsorganisationer är ett steg i rätt rikting. Men visst finns det risk för att det blir ett billigt sätt att marknadsföra sig och det kan även röra sig om så kallad ”green washing” där företagen gör rent kosmetiska åtgärder, men inte förändrar sin verksamhet på djupet.

Cecilia är positiv till PPP som ett sätt att arbeta för hållbarhet. Hon pekar också framåt mot en förändrad syn på hållbarhet där företagen istället för att satsa på att göra gott och styras av externa intressenter och engagerade enskilda individer, skapar värden tillsammans med det omgivande samhället och integrerar hållbarheten i vinstmaximeringstänkandet.

Bilder

• 

  Cecilia Mark-Herbert, Julia Rotter och Nurgül Özbek (ej i bild) forskar om CSR i dagligvaruhandeln.