Frågan om ett kontantfritt samhälle har varit på tapeten ett tag nu, men än så länge finns de kvar. Det finns starka förespråkare för kontanter samtidigt som det finns krafter som vill begränsa användningen.

Trovärdigt betalmedel

För att konsumenterna ska tycka att det är intressant och bra med ett samhälle utan kontanter måste det finns fungerande alternativ och substitut i alla situationer. Kontanterna som betalmedel har en urgammal historia och det finns ett starkt förtroende för detta system. Trovärdighet och förtroende är grundbultar när det gäller betalningar.

– I Sverige är kontantanvändandet relativt lågt i jämförelse med exempelvis andra länder i EU; sedan 1950 har andelen sedlar och mynt i omlopp i förhållande till BNP sjunkit från tio till närmare två procent i Sverige, berättade Niklas Arvidsson, KTH, författare till rapporten Det kontantlösa samhället på ett seminarium i slutat av februari.

Seminariet arrangerades av Handelns Utvecklingsråd i samarbete med SparbanksAkademin som också tillsammans finansierat forskningsprojektet. Många intresserade hade samlats för att ta del av resultaten i studien.

I studien har företrädare för handel och banker intervjuats och de flesta av aktörerna trodde att Sverige skulle kunna bli kontantlöst någon gång mellan 2030 och 2050.
– Studien visar att det är realistiskt att tänka sig att kontanterna kan försvinna runt 2030, sa Niklas. Men det betyder inte att de kommer att göra det. Det finns flera olika ”tipping points” som påverkar utvecklingen.

Tipping Points

En sådan tipping point är att samhällskostnaderna för betalningar med kontanter är dyra och att de därför fasas ut till förmån för andra billigare system; kontanthanteringen bär idag inte sina egna kostnader. Det kan leda till att andra mer effektiva system tar över.

Andra kritiska händelser är om ekonomisk brottslighet i samband med kontanthantering (såsom till exempel Panaxia-skandalen) sänker förtroendet för kontanterna eller att bankerna och handeln driver på genom att själva vara kontantfria och skapa alternativ.

– Att Riksbanken nu lanserar nya sedlar och mynt tyder på att kontanterna kan bli kvar till 2045 eftersom de har en beräknad livslängd på cirka 30 år, förklarar Niklas. Det blir dock en kritisk period för kontanthanteringssystemet nu när de nya ska ut och de gamla ska fasas ut och det kan påverka inställningen till kontanter hos olika aktörer.

Konsumentperspektivet och framtiden

Även om vi idag i Sverige använder kontanter i relativt liten utsträckning; till exempel görs 70 procent av alla köp i handeln med kort, så måste de alternativ till kontantbetalningar som finns och kommer i framtiden att vara heltäckande och fungera för alla för att de ska slå igenom.

– Politikerna driver inte denna fråga eftersom den är för känslig och vissa väljare är mycket negativa, sa Niklas. Och utan lagstiftning kan det bli svårt att helt ta bort kontanterna som betalningsmedel. Det finns även utländska konsumenter som besöker Sverige som är mycket kontantintensiva; det har vi dock inte tittat på i denna studie eftersom vi avgränsade oss till Sverige som analysenhet.

Det finns alltså svårigheter med aktörer som kommer att förlora på det kontantlösa samhället samtidigt som andra som kan göra stora vinster. Sammantaget anser Niklas att det finns stora fördelar med ett samhälle utan kontanter.

• 

  Många var intresserade av att ta del av rapportens resultat.

• 

  Niklas Arvidsson, Bank och Finans KTH