Gekås i Ullared är ett fenomen, ett shoppingmecka dit drygt fyra och halv miljon personer årligen kommer för att shoppa. Orten Ullared har 800 bofasta invånare. En grupp forskare har sedan några år sedan studerat Gekås ur olika synvinklar.

– Vi var fascinerade av Gekås framgångar och stora besöksantal och insåg att det var en guldgruva för studier av handel och konsumtion, säger Karin M Ekström, professor på Högskolan i Borås, på ett frukostseminarium på Handelns Utvecklingsråd i samarbete med HUI Research i slutet av april.

Det började med ett tre dagars intensivt intervjuande och observerande i varuhuset och på campingen och dessa resultat har sedan analyserats utifrån olika infallsvinklar. När det gäller Gekås är många av siffrorna hisnande, som att varuhuset töms på varor tre gånger i veckan, att den längsta kön hittills varit 1,4 kilometer och att det säljs 12 miljoner par sockar och 2000 ton godis per år.

Camping och tv-serie

Två tecken på att Gekås är speciellt är att varuhuset har en egen camping för de som vill stanna i flera dagar och shoppa, att det har gjorts en tv-serie om varuhuset och så det där med att folk faktiskt kan tycka att det är roligt att köa för att komma in tidigt.

– En anställd som vi intervjuade berättade att det märks vilka som kommer från campingen på att de är semesterklädda och att de ofta är strategiska och betar av en avdelning i taget, säger Karin. Å andra sidan är även endagsbesökarna vanligen mycket välplanerade för att de ska få ut så mycket som möjligt av sitt besök. De organiserar sina inköp i olika varukorgar som de ställer i och under kundvagnen.

Många av besökarna är återkommande, genomsnittskunden är en kvinna i 40-årsåldern med familj och barn och som besöker varuhuset två gånger per år.

Varför Gekås?

Boris Lennerhov, vd för Gekås, säger själv i forskningsrapporten som publicerats baserat på studien att folk inte skulle komma till varuhuset om det inte vore för de låga priserna, det är liksom Gekås signum och folk åker dit för att fynda och bunkra billiga stapelvaror.

– Sen har även Gekås i sig blivit ett utflyktsmål, säger Karin. Familjer åker hit på semester och det blir en tradition som förs vidare mellan generationer när barnen bildar egna familjer.

En annan anledning till att folk kommer tillbaka kan vara att hela varuhuset är så välordnat och ordentligt. Trots den stora kundgenomströmningen så hålls varuhuset snyggt och personalen är trevlig. Ett vänligt bemötande av kunder betonas på Gekås.

Klädpant

Studierna på Gekås fortsätter, nu med ett försöksprojekt där kunder ska kunna lämna in kläder till välgörenhet. Istället för att köra till Gekås Ullared med tom bil kan kunderna ta med sig kläder de inte längre vill ha och får då kaffe och bulle. Gekås samarbetar här med human bridge.

– Det stora berget av kläder vi slänger varje år är ett miljöproblem och vi vill titta på olika sätt att minska detta, säger Karin som även är projektledare för projektet Återvinning av kläder som finansieras av Handelns Utvecklingsråd.

Samlande

Samlande är ett vanligt konsumtionsfenomen som ganska många personer ägnar sig åt.

– En tidigare undersökning jag gjorde i samarbete med SOM-institutet visar att det är cirka en femtedel av befolkningen som samlar på något, men jag tror att det är fler, säger Karin. Många tycker nog begreppet samlare är för pretentiöst och väljer inte att kalla sig samlare även om de faktiskt samlar på något.

Det finns inga gränser för vad man kan samla på (förutom möjligen då utrymme och pengar), men det finns några saker som definierar samlande; dels urval, man sätter gränser för det man väljer att samla på; dels att det ofta finns en tillgivenhet till det man samlar på. Det varierar mellan samlare hur engagerade de är i att ordna och katalogisera sina samlingar. Likaså varierar kunskapen om samlingarna. Men många har mycket kunskap om sina samlingar och samlare ger ofta uttryck för nyfikenhet och intresse.

– På Gekås samlar besökarna på upplevelser och fynd, avslutar Karin. Handeln kan lära sig av samlarna genom att skapa ett intresse och nyfikenhet för de varor som säljs.

• 

  Karin M Ekström, professor på Högskolan i Borås, menade att handeln kan lära sig av samlarna genom att skapa ett intresse och nyfikenhet för de varor som säljs.