Aktivitet
Start » Aktiviteter » Forskningsinblick 2013

Maila sidan

    Ditt namn (obligatorisk)

    Din epost (obligatorisk)

    Vart ska det mailas? (obligatorisk)

    Ämne

    Ditt meddelande

    Forskningsinblick 2013

    Smörgåsbord med kunskap

    2013-10-03

    Inom akademin finns mycket kunskap som handelsbranschen kan ha nytta av och med vårt arrangemang Forskningsinblick, som arrangerades för andra gången i år, vill vi låta praktiker ta del av olika intressanta och relevanta forskningsresultat.

    En av Handelns Utvecklingsråds huvuduppgifter är att sprida kunskap från forskning vidare till handelsbranschen. Under årets Forskningsinblick på Citykonferensen i början av oktober fick ett åttiotal deltagare ta del av sex olika forskares studier och resultat.

    – Ämnena spände över allt från reklamsamarbeten och tillfälliga anställningar till hållbarhet ur olika perspektiv, sa Andreas Hedlund, kanslichef på Handelns Utvecklingsråd. Det känns roligt att kunna visa upp ett så brett smörgåsbord med kunskap.

    Effektiva reklamsamarbeten

    Inom detaljhandeln är det vanligt att butiker samarbetar med leverantörer när det gäller reklam och annonser och andra marknadsföringsaktiviteter såsom butiks-tv.

    – Den vanligaste typen av annonsering är veckobladen med olika erbjudanden, berättade Mart Ots, Internationella Handelshögskolan i Jönköping och post doc-stipendiat hos Handelns Utvecklingsråd, men det mest kända samarbetet är nog Ica-såpan med Ica-Stig, som har gett klirr i kassan för Ica.

    Mart har tillsammans med en grupp forskare studerat hur rabatt, annons och butiksexponering påverkar olika varors försäljning i dagligvaruhandeln. Det visar sig att priset har på egen hand minst påverkan på veckoförsäljningen medan butiksexponeringen har enskilt mest. Inte helt oväntat ger en kombination av alla tre störst effekt.

    – Det visar att när man analyserar veckokampanjer så räcker det inte att bara se till reklamen, man måste se hur alla aktiviteterna samverkar för att förstå effekten, sa Mart. Samtidigt kan vi se att exponeringen i reklam och butik har en påminnande verkan där prisargumentet inte alltid är avgörande för kampanjens framgång.

    Anställningar och ledarskap

    I det pågående projektet Flexibel handel studerar Lars Walter, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, hur bemanningsstrategierna ser ut i detaljhandeln.

    – Vi har studerat dels en livsmedelsbutik och dels en brädgård, sa Lars. Det finns betydande skillnader mellan dessa två butiker; i livsmedelsbutiken är kraven på kompetens relativt låga och de som organiserar arbetet jobbar främst med att variera antalet som jobbar beroende på kundflödena, inte vad de jobbar med. I brädgården är kunnande mycket viktigt, men de som jobbar kan även röra sig mellan olika områden.

    Detta leder till att tillfälliga och deltidsanställningar är vanliga i livsmedelsbutiken och att personalen där ofta konkurrerar om att få mer timmar. I brädgården däremot är de flesta heltidsanställda och de samarbetar kring hur schemat ska läggas.

    Mikael Wickelgren, Högskolan i Skövde, berättade om det nyligen avslutade projektet Personalledning i detaljhandeln där det både finns en rapport från Handelns Utvecklingsråd samt en bok (Uppdrag butikschef – att leda i butik).

    – Vi menar att reciprociteten är mycket viktig när det gäller förhållandet mellan anställda och chefen, sa Mikael. Butikschefens inställning till sina anställda är avgörande. Vi betonar även medarbetarskapet som ett komplement till ledarskap; medarbetarskapet bygger på förtroende, samarbete, engagemang och ansvarstagande från alla parter.

    131003-forskningsinblick-talare

    Fr. v. Mart Ots, Mikael Wickelgren, Lars Walter, Karin M. Ekström, Annika Olsson och Magnus Frostenson.

    Hållbar butik

    Efter fikapausen ägnades den sista delen åt tre projekt ur utlysningen Hållbar butik, ett samarbete mellan Handelns Utvecklingsråd och Formas. Karin M. Ekström var först ut med sitt projekt om återvinning och återanvändning av kläder.

    – Det slängs mycket textil rätt i soporna idag, sa Karin. Detta är ett stort miljöproblem eftersom textiltillverkning tar stora resurser i anspråk. Så vi ville undersöka om det går att hantera klädavfall på ett bättre sätt.

    Genom tre delstudier har forskarna kommit fram till tre slutsatser; (1) konsumenterna behöver ändra beteende och för att åstadkomma detta behövs en större medvetenhet om klädkonsumtion och miljö, (2) det behövs ett nationellt certifierat system för återvinning av textilier, och (3) lösningen bör vara enkel att använda för konsumenterna.

    Förpackningar har stor betydelse för hållbarheten på flera plan vilket undersöks i projektet Förpackningar viktiga i hållbarhetsarbetet.
    – Vi måste sluta se förpackningar som bara skräp, sa Annika Olsson, Lunds universitet. Förpackningar är integrerad del av produkten som om de görs på bästa sätt kan bidra till en bättre miljö. Förpackningar skyddar och ökar hållbarheten för själva produkten.

    Annika och hennes forskargrupp har studerat förpackningar ut tre perspektiv; Planet, People, och Profit. De tre övergripande målen blir då att förpackningssystemets miljöpåverkan ska minimeras, förpackningarna ska vara praktiska och användbara både för personal och konsumenter och att de ska var konkurrenskraftiga rent ekonomiskt.

    – Det är viktigt att förpackningsutvecklingen är tvärvetenskaplig eftersom det är en kedjefråga som berör många parter, sa Annika. Och det är inte alltid säkert att det är minimalt med material som är det optimala; minst lika viktigt är att skydda själva produkten som är den som har störst betydelse i sammanhanget.

    Slutligen berättade Magnus Frostenson, Örebro universitet, om hållbarhetsstyrning – att kontrollera hållbarhet är dock komplext och låter sig inte göras utifrån traditionella uppfattningar om styrning – utifrån projektet Hållbarhetsredovisning i svensk detaljhandel.

    – Att styra hållbarhet innebär horisontell styrning snarare än traditionell top-down; det är nätverk som ska styras inte enkla värdekedjor, och målen är ofta inte uppenbara och mätbara; till exempel god etik, sa Magnus. Det är viktigt att ta hänsyn till processens olika delar och vara medveten om att det krävs nytänk för att lyckas.

    Brett område

    Avslutningsvis kan vi konstatera att handel är ett stort och viktigt område där forskning är viktigt för en hållbar, lönsam och trivsam framtid samt att det finns en intresserad publik som gärna tar del av de senaste forskningsrönen.

    • Andreas Hedlund, Handelns Utvecklingsråd, och Jonas Förare, Formas.

    Prenumerera på nyhetsbrev