Forskningsinblick 2014

Handelsforskning spänner över många olika områden och involverar både teknik och människor, konsumenter och yrkesverksamma. För tredje året i rad presenterades ett axplock av handelsforskning på Forskningsinblick.

Handelns Utvecklingsråd finansierar forskning inom många olika fält och i oktober tog runt hundra intresserade chansen att lyssna på forskare som är verksamma inom några av dessa projekt.

– Vi kommer få ta del av mycket intressant handelsforskning som bedrivs runt om i landet vid olika universitet, högskolor och forskningsinstitut och som verkligen visar på bredden på området, sa Andreas Hedlund, vd på Handelns Utvecklingsråd.

Under eftermiddagen fick åhörarna lyssna på vitt skilda ämnen; som Ikea-etableringars betydelse för regioner, omställningsarbete för uppsagda i handeln, hur trovärdiga miljömärkningar skapas och den tredje vågens e-handel.

Alla vill ha ett Ikea

Först ut var Sven-Olov Daunfeldt, HUI Research, som bjöd på en del resultat från det pågående projektet Vad händer när Ikea kommer till staden? .

– Många kommuner satsar hårt för att få ett Ikea, men vi vet väldigt lite om hur en Ikea-etablering påverkar ekonomin och sysselsättningen, sa Sven-Olov. I USA har det forskats rätt mycket om Walmart-etableringar, men vår studie är den första av sitt slag i en svensk kontext.

Resultaten visar att ett nytt Ikea-varuhus har en positiv inverkan på handeln och sysselsättningen, och små effekter på närliggande kommuner. Dock finns det ett visst tapp för handelsföretag inom kommunen som ligger mer än en mil från det nya varuhuset.

– Resultaten visar att Ikea är en riktig dragare då ökningen i handel främst beror på ett inflöde till kommunen, menade Sven-Olov. Det är dock osäkert om kommunerna verkligen får tillbaka de relativt stora summor de satsar på att få ett Ikea-varuhus.

Från uppsagd till nytt jobb

Den svenska modellen när det gäller omställning är unik i världen förklarade Ola Bergström, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, som redovisade delresultat från projektet Omställningskompetens i handeln. Arbetsmarknadens parter har, med begränsad statlig inblandning, kommit överens om omställningsstöd för personer som sägs upp på grund av arbetsbrist. Dessa personer får avgångsvederlag och stöd för att hitta nytt jobb, i handelns fall ofta genom TSL (Trygghetsfonden Svenskt Näringsliv och LO).

– När det gäller handeln är det relativt många företagare som inte känner till omställningsstödet, vilket riskerar att leda till att små företag drar sig för att säga upp personal och därmed får dålig lönsamhet vilket kan leda till nedläggning istället för neddragning, menade Ola. I handeln ser vi även att de flesta uppsägningar rör sig om små grupper och att det finns andra sätt än uppsägningar att anpassa antalet anställda, exempelvis visstidsanställda och deltidsarbete.

Trovärdiga miljömärkningar

Kristina Tamm Hallström, Handelshögskolan i Stockholm, tog upp olika märkningar, deras betydelse och organisering med fokus på Svanen, Krav och Bra Miljöval som studeras i projektet Kan vi lita på certifiering?.

Grunderna i en märkning är; en standard som beskriver de krav/kriterier som märkningen ställer på de som vill använda märket; certifiering där produkter eller verksamhet kontrolleras så att de uppfyller kriterierna; ett visuellt märke att sätta på den aktuella produkten/verksamheten; samt ackreditering, det vill säga kontroll av de som utför certifieringen.

– Detta leder till komplicerade spiraler av kontroll för att försäkra sig om att märkningen verkligen håller vad den lovar, sa Kristina. Av exemplen ovan är Krav det märke som har den mest komplexa kontrollorganiseringen med flera lager av certifiering och ackreditering. Svanen är något mindre komplex och Bra Miljöval är dem minst komplexa.

Bra Miljöval är Naturskyddsföreingens egen märkning och har fördelen av att den föreningen är välkänd och respekterad. Kravs mångbottnade organisering beror till stor del på att svenska certifierade bönder oroade sig för certifieringen av importerade varor. Svanen bygger en stor del av sin trovärdighet på att de har ett statligt uppdrag. Konsumenternas inställning till märkningarna är att de vill kunna handla miljövänligt på ett enkelt och smidigt sätt utan att behöva tillgodogöra sig en massa information.

Tredje vågens e-handel

Vid det relativt nystartade Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet, som finansieras av Handelns Utvecklingsråd, bedrivs forskning om bland annat e-handel. Ulf Johansson resonerade kring e-handeln i framtiden.

– Som de flesta av oss vet så lyckades inte den första vågen av e-handel då användarnas teknik inte stämde överens med handelsföretagens lösningar, förklarade Ulf. Andra vågen med exempelvis Cdon och Bokus har fått fäste på marknaden och växer.

I den tredje vågen ingår bland annat en allt större konkurrens från internationella aktörer som kan leverera världen över samt att företagen måste bli bättre på att verkligen integrera multikanalstänkandet i hela verksamheten.

– Allt fler kunder förväntar sig att kunna kombinera e-handel och fysiska butiker på ett smidigt sätt och konsumenterna väljer hur de vill handla utifrån bekvämlighet, sa Ulf. Vi behöver forska mer på detta område för att ta fram bättre lösningar som håller.

Möten och hållbar butik

Mellan presentationerna fanns det utrymme att mingla och skapa nya kontakter mellan branschföreträdare, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt forskare från olika lärosäten runt om i landet.

Andreas Hedlund avslutade med att berätta lite om nystartad forskning kring e-handel, it och handelns digitalisering samt lansera den nya skriften Hållbar butik med resultat från nio olika forskningsprojekt.

• 

  Andreas Hedlund, vd på Handelns Utvecklingsråd, hälsade välkomna.

• 

  Ola Bergström, Sven Olov Daunfeldt, Kristina Tamm Hallström och Ulf Johansson presenterade olika typer av forskning inom handelsområdet.

• 

•