För fjärde året i rad presenterades handelsforskning ur olika synvinklar på arrangemanget Forskningsinblick i Stockholm. Fyra forskare delade med sig av sin forskning, sina analyser och resultat. Dessutom presenterades årets uppsatsprisvinnare.

Andreas Hedlund, vd på Handelns Utvecklingsråd, hälsade välkomna och presenterade även den nyrekryterade forskning- och utvecklingsexperten Lena Strålsjö.

– Vi kommer att fortsätta vårt arbete med att stärka handelsnäringen genom forskning på olika sätt, men framöver kommer vi att bli ännu vassare strategiskt och pusha för handelsforskningen på fler olika nivåer, sa Andreas. I linje med detta kommer vi senare i år presentera en agenda för hur handelsnäringen ska utvecklas och stärkas genom forskning, vi får även ett smakprov ur agendan senare idag.

Storskalighetens dilemma

Mats Abrahamsson, professor på Linköpings universitet, började med att prata logistik och varuförsörjning.

– Jag har under min mångåriga karriär forskat mycket på analys av helheten med fokus på systemeffektivitet snarare än att jaga enskilda kostnader, började Mats. Det har lett till storskalighet och integration i värdekedjan, både vertikalt och horisontellt, med en väl fungerande och effektiv logistik på många håll vilket är precis det jag har förespråkat.

På senare tid har dock Mats insett att andra värden har gått förlorade i denna utveckling och att små nischade, unika leverantörer idag har väldigt svårt att klara sig.

– Sverige är en liten och mycket effektiviserad marknad med många oligopolliknande strukturer på detaljhandelsmarknaden vilket leder till att det utan för de större städerna knappt finns något utbud alls förutom de konventionella. Var finns de lokala köttbutikerna, fiskhandlarna och bagerierna med kvalitetsmärkta råvaror? frågade Mats. Svaret är att de helt inte får plats på marknaden eftersom strömlinjeformningen har gått så långt att det som ligger bortom allfartsvägarna inte kommer med.

Mats skyllde även till viss del på konsumenterna som inte efterfrågar annat än standardvarorna, men menar även att det finns utrymme för forskning på mindre leverantörer och specialiserade detaljhandlare för att skapa bättre förutsättningar.

En lösning på problemet är att hjälpa de små företagen att bli mer flödesorienterade och därigenom skapa mervärden för kunderna som man också kan få betalt för. En förutsättning för det är logistiksystem med hög flexibilitet och som kan fungera som plattformar för de små lokala och regionala företagen att kunna nå nya kunder och marknader ifrån.

Sov gott med sömnskola

Funderingar och tankar kring jobbet är en relativt vanlig orsak till att personer får svårt att sova. 2013 hade cirka en femtedel av männen och något fler kvinnor problem med att sova på grund av att de tänkte på jobbet.

– Vår enkät bland handelsanställda visar att det ser ungefär likadant ut där, berättade Göran Kecklund, Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Det är ett viktigt område att ta tag i eftersom sömnbrist kan leda till både fysisk och psykisk ohälsa som både påverkar individen negativt och kostar arbetsgivaren och samhället pengar i form av lägre produktivitet och sjukskrivningar. Vi såg tydliga samband mellan att trivas på jobbet och ha god sömn.

I Görans pågående projekt har forskarna testat hur en KBT-baserad sömnskola, som ökar kunskapen om sömn hos dem som deltar samt ger praktiska verktyg för att förbättra sömnen och hantera sömnproblemen mer konstruktivt, kan fungera för anställda inom handeln som hade svårt att sova. Det visade sig att sömnskolan fungerade bra för de som hade måttliga problem med sömnen, men för den del som led av kronisk stress och grava sömnproblem hjälpte den inte. Planen är nu att ta fram en lättillgänglig sömnskola som kan laddas ned via nätet för att hjälpa personer som har vissa problem med att få tillräckligt med sömn för att må bra och klara jobbet på bästa sätt.

Studentuppsatspris och den komplexa hållbarheten

Efter eftermiddagens fikapaus delade Lena Litens och Andreas Hedlund ut Hakon Swenson Stiftelsens och Handelns Utvecklingsråds studentuppsatspris som gick till Elias Säfwenberg för uppsatsen Let’s Integrate! samt Emelie Orrpars och Therese Åbb för uppsatsen Fifty Shades of Co-branding, alla tre från Handelshögskolan i Stockholm.

Jens Hultman, från Centrum för handelsforsknings vid Lunds universitet, fortsatte med att prata om att utveckla hållbara leverantörskedjor.

– Ur ett företagsekonomiskt perspektiv gäller det att hitta en balans mellan de ekonomiska förutsättningarna för företagande och ett förväntat samhällsansvar, sa Jens. På senare år har dock frågan om hållbara inköp seglat upp på dagordningen och fokus har gått från ”varför?” till ”hur?”. Vissa företag har fått uppleva kännbara ekonomiska konsekvenser av skandaler

Inköp från andra länder, oftast från lågkostnadsländer med omvittnat dåliga arbetsförhållanden hos producenterna, är en komplicerad nöt att knäcka. Företagen vill gärna köpa från bra leverantörer och ställa krav, men det handlar om många aspekter och ofta underleverantörer i flera led som är svåra att kontrollera.

– Uppförandekoder är det vanligaste sättet att jobba och för att det ska bli effektivt är det viktigt att det finns konsekvenser för de leverantörer som inte lever upp till kraven, sa Jens. Det är också viktigt att företagen är transparanta i sitt arbete och inte lovar att allt är bra eftersom det är så gott som omöjligt att ha koll på alla variabler.

Jens rekommenderar att ha god beredskap för eventuella kriser och att välkomna granskning då det ofta leder till handlingskraft och ökade resurser.

Forskningsagenda för handeln

Under 2015 har Malin Sundström från Högskolan i Borås jobbat på Handelns Utvecklingsråd för att ta fram en strategi när det gäller hur handelsnäringen ska stärkas genom forskning. Agendan kommer att lanseras inom kort och Malin bjöd på några inblickar i innehållet.

– Jag är själv handelsforskare och tycker att det finns en massa fördelar med att forska på handeln, som att det är ett snabbrörligt och spännande fält, att det är nära och lättillgängligt samt att det finns ett stort allmänintresse, inledde Malin. Men det är också problematiskt då handeln saknar forskartradition vilket gör att det finns en viss skepsis inom handelsnäringen samt att handelsforskarna är rätt få och fragmenterade.

För att skapa bättre förutsättningar för att utveckla handelsnäringen genom forskning lyfts fem initiativ fram; insikt, samverkan, tillämpning, finansiering och excellens tillsammans med åtta olika forskningsområden.

– Kopplat till de utmaningar som finns i samhället idag menar vi att det bland mycket annat behövs forskning kring kundbeteende och nya kunderbjudanden kopplat till digitalisering och demografiska förändringar, sa Malin. Den allra viktigaste komponenten är dock det gemensamma arbetet som måste finnas mellan handelns olika aktörer och parter tillsammans med akademin.

Handelsrådet

Andreas Hedlund avslutade med att berätta om det nybildade Handelsrådet som bygger på ett branschutvecklingsavtal mellan arbetsmarknadens parter inom handeln (samma parter som nu äger Handelns Utvecklingsråd).

– Handelsrådet kommer att jobba vidare med forskning och utveckling på ungefär samma sätt som tidigare, men under samma paraply kommer även områdena arbetsmiljö och säkerhet, yrke och kompetens, omställning samt internationella frågor plus ett ekonomiskt råd att rymmas, sa Andreas. Detta kommer att ge ytterligare tyngd år handelns frågor och skapa synergieffekter.

• 

  Mats Abrahamsson, Göran Kecklund, Jens Hultman och Malin Sundström pratade om handelsforskning.

• 

  Studentuppsatsprisvinnarna Elias Säfwenberg, Emelie Orrpars och Therese Åbb tillsammans med Andreas Hedlund och Lena Litens.

• 

•