Handeln har en viktig roll för den långsiktiga hållbarheten i vårt samhälle. Med kunskap och nya metoder kan handeln öka sin ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarhet. Nio forskningsprojekt hoppas bidra till det förbättringsarbetet.

Nio projekt med fokus på hållbar handel har nu avslutats eller än inne i slutfasen. Resultat från dessa projekt presenterades på ett seminarium i april.

– Denna forskning är betydelsefull och vi hoppas att den kommer handelns företag och anställda, konsumenterna, producenterna, forskare och samhället i stort till nytta, Andreas Hedlund, vd på Handelns Utvecklingsråd som finansierat projekten tillsammans med Formas.

Återvinning av kläder viktigt

Karin M. Ekström från Högskolan i Borås berättade om återvinning och återanvändning av kläder:
– Problemet är att vi slänger väldigt mycket textilier som borde återvinnas istället eftersom det går åt mycket resurser för att tillverka. Vår forskning visar att det kommer att krävas insatser på nationell nivå för att kunna skapa ett heltäckande system för återvinning och återanvändning av textilier, där både producenter, konsumenter, handlare och andra intressenter måste delta.

Resor som har handel och annan service som huvudmål utgör en betydande del av vårt totala resande och bidrar alltså i relativt hög grad till koldioxidutsläppen i vårt samhälle, sa Niklas Rudholm, HUI Research. Vi bör fundera över hur våra konsumtionsresor ser ut och vi har tagit fram en metod för att mäta hur koldioxidutsläppen för olika typer av handel ser ut och vilka handelsplatser som är mest effektiva när det gäller koldioxidutsläpp.

I sitt projekt om hållbarhetsstyrning har Magnus Frostenson, Örebro universitet, bland annat kommit fram till att värdekedjan som ska kontrolleras och styras i detta fall är mycket komplex och att det snarare handlar om nätverksstyrning än ”top-down”-styrning.

Butikspersonalen har en viktig roll

Jonas Nordström, Lunds universitet, har tittat på hälso- och miljömärkningar av varor:
– Våra experiment visade att många konsumenter väljer att inte ta del av information rörande hälsa och miljö för att sedan välja det ”sämsta” alternativet, vilket ställer till det för de som vill få konsumenter att göra bättre val.

Vi har tittat närmare på hur några butikskedjor, som alla har ett stort intresse för hålbarhet gemensamt låter detta sippra ner på butiksgolvet, sa Cecilia Fredriksson, Lunds universitet som presenterade sina resultat tillsammans med Christian Fuentes. En viktig slutsats är att butikspersonalen har en betydelsefull roll för att förmedla hållbarhetstänkande i mötet med kunden.

Enligt Annika Olsson, Lunds universitet, behöver vi sluta se på förpackningar som bara skräp och istället se dem som en möjliggörare för långsiktig hållbarhet:
– För att kunna förbättra förpackningarna måste vi se det ur hela varans livscykel, från producent till konsument och inse att förpackningen är en integrerad del av varan.

Klimatsmart livsmedelshandel

Mat står för mellan 20 och 30 procent av hushållens miljöpåverkan så det finns stora vinster att göra om man kan minska på detta.

– Livsmedelskedjorna uppfattas ofta som starka och ansvariga för detta, men det behövs samarbete på bred front för att klara av omställningen till en mer grön och etisk marknad, sa Oksana Mont, Lunds universitet. En samordnad och övergripande strategi är nyckeln enligt vår forskning.

Matsvinnet i butikerna leder också till negativ miljöpåverkan. Ingrid Stridh, Sveriges lantbruksuniversitet, har lett ett forskningsprojekt om det som visar att även om frukt och grönsaker svinnas mest när det gäller mängd så är det ändå nötköttet som är den stora klimatboven och att det är viktigt att jobba aktivt med ordersystemet för att komma åt problemen.

Ett medel för att minska konsumenternas klimatpåverkan är att handeln själva jobbar aktivt och ”klimatmärker” sina butiker:
– Enligt vår forskning är det mest effektiva sättet att agera mer klimatsmart för en livsmedelsbutik att helt enkelt erbjuda bra vegetariska alternativ och att se över utbudet av kött, sa Lena Ekelund och Elin Röös, Sveriges lantbruksuniversitet.

Till hösten kommer en samlingsskrift, med en sammanfattning av varje projekt, som ges ut av Handelns Utvecklingsråd och Formas tillsammans. Med det tackade Andreas Hedlund och Jonas Förare, Formas, för sig för den här gången.

• 

•