Aktivitet
Start » Aktiviteter » Så skapades den moderna butiken

Maila sidan

    Ditt namn (obligatorisk)

    Din epost (obligatorisk)

    Vart ska det mailas? (obligatorisk)

    Ämne

    Ditt meddelande

    Så skapades den moderna butiken

    Den svenska handelns historia

    2010-03-18

    Flera intressanta frågor så som handelns samhällsansvar, butikssamtal, facklig organisering med mera belystes av forskare på ett seminarium som arrangerades av Centrum för Näringslivshistoria i mitten av mars.

    Handelns Utvecklingsråd finansierar ett projekt som syftar till att beskriva den svenska handelns historia, som drivs av Centrum för Näringslivshistoria. Som ett led i projektet arrangerade man den 18 mars 2010 ett seminarium om hur den moderna butiken har vuxit fram på temat butiken som arbetsplats.

    En plats för berättelser

    Centrum för Näringslivshistoria samlar, systematiserar och bevarar företagsarkiv; idag finns mer än 7 000 företag i samlingarna från 1700-talet och framåt. I de många hyllmetrarna finns allt från kreditböcker till inspektionsprotokoll. Även foton och en del föremål sparas för eftervärlden och får berätta sin historia. För vid sidan av bevarandet är det berättelsen som är viktig för Centrum för Näringslivshistoria och föreningens medlemmar; handlingarna, fotona och föremålen berättar sin historia, men kompletteras också av intervjuer med personer som jobbat i de olika företagen.

    Vd Alexander Husebye hälsade välkomna och berättade lite om Centrum för Näringslivshistoria. Sen tog Dag Klackenberg, vd Svensk handel, vid:

    – Handelns historia är dåligt utforskad så det finns fortfarande mycket att göra, sa Dag Klackenberg. Handelns historia behöver berättas och på vissa håll rättas till.

    Handlarnas samhällsansvar

    Anna Blombäck, forskare vid Jönköping IBS, pratade om detaljhandelns samhällsansvar.

    – Vi behöver fråga oss för vems skull detaljhandeln tar socialt, miljömässigt och etiskt ansvar och hur långt det ansvaret sträcker sig, sa Anna Blombäck som forskar om Corporate Social Responsibility när det gäller detaljhandeln. Forskningen finansieras av Handelns Utvecklingsråd.

    En butik innehåller väldigt många olika aspekter och kan ta ansvar på olika nivåer; i det lilla är det den enskilda butiken som är aktuell med de anställda och kunderna i fokus; i ett vidare perspektiv inkluderas närsamhället med sponsring av lokala föreningar med mera och i ett tredje steg inkluderas hela världen med tillverkning av varor och transporter.

    Vad får det lov att vara?

    – Fasta uttryck i kommunikationen med kunden har inte förespråkats i någon högre utsträckning och forskning visar att det inte är bra, berättade Ingela Tykesson, samtalsforskare vid Södertörns högskola. Men om man går på Pressbyrån får man alltid samma fråga i slutet av transaktionen ”vill du ha något mer?”. Det ingick i personalen utbildning och ryktet säger att man skickade ut ”mystery shoppers” för att kontrollera att personalen verkligen frågade varje kund.

    Enligt Nöjda Kunder (1944) av Olof Henell skulle man placera sig framför kunden som klev in i butiken, nicka eller buga, ta ögonkontakt och le och sedan invänta att butiksbesökaren inledde samtalet. Personlig kontakt med jag-uttryck som t.ex. ”vad kan jag stå till tjänst med?” var att föredra framför ett opersonligt ”vad får det lov att vara?”.

    Självbetjäningens intåg

    På 1930-talet började självbetjäning göra sitt inträde i svenska butiker. Fredrik Sandgren, ekonomihistoriker vid Uppsala universitet, berättade om hur detta diskuterades i branschpress under 1935-1955. Det restes inte många invändningar mot att gå från försäljning över disk till att kunderna plockade sina egna varor även om tonen i branschpressen var något avvaktande till att börja med.

    – Den allmänna uppfattningen var att det ledde till mindre arbetsbelastning och därmed underlättade för handlarna och de som arbetade i butik, sa Fredrik Sandegren. Trenden med självbetjäning kom från USA och Sverige var mycket tidigt ute i Europa med att införa det. Vi hade ju gott om varor i butikerna till skillnad från resten av Europa som drabbats hårt av krig och ransonering. Även om det finns exempel på tankar om att det som passade det ”amerikanska kynnet” inte självklart fungerade för den svenska mentaliteten.

    Du är NK!

    På NK var det inte populärt för försäljarna (ordet expedit var förbjudet) att organisera sig fackligt under lång tid, först 1953 slöts det första kollektivavtalet, men det tog ytterligare flera år innan organiseringen blev allmän.

    – Ledarskapet på NK var starkt patriarkalistiskt; företaget ordnade med sociala skyddsnät, skapade en stark social identifikation mellan företag och anställda och skolade sina anställda, sa Karin Åmossa ekonomihistoriker och ombudsman på Lärarförbundet med ansvar för föreningspolitiska frågor. NKisterna, som de anställda kallades, skulle vara som en familj och ledordet var ”Du är NK!”.

    Företaget förde en kamp med facket om säljarnas identitet; det lämpade sig inte att säljarna organiserade sig fackligt eftersom de inte var arbetare utan tjänstemän medan man från företagets sida inte såg något problem med att lagerarbetarna organiserade sig.

    Kundmöten på Systembolaget nu och då

    Karin Furevik, personaldirektör på Systembolaget, berättade om kundmötena genom åren på Systemet.

    – Det har gått från att vara skämmigt att gå på Systemet till att kunderna är frågvisa och nyfikna, berättade Karin Furevik. På 1950-talet var flaskorna inlindade i papper för att det inte skulle synas så tydligt vad man hade köpt; idag plockar kunderna själva i hyllorna och ställer initierade frågor om mat och dryck.

    Systembolaget skiljer sig från andra butiker genom att de inte har något vinstintresse och inte ska bidra till merförsäljning. Kärnvärdena på företaget är ”Kunskap, omtanke och inspiration”, dessa värden är väl förankrade hos personalen och genomsyrar hela organisationen. Det visar sig även i kundnöjdhetsundersökningar där Systembolaget är högt rankade just på grund av kunskapen hos personalen.

    Fyra teman

    Dagens föreläsningar knöts ihop med att Jonny Hjelm, professor i historia vid Umeå universitet, sammanfattade dagen i några teman:

    • Kompetens
    • Rationalisering
    • Facklig organisering
    • Moral och etik

    Butiksbiträde hjälper kund att prova skor (1939). Foto: MEA:s (Militär Ekiperings AB) arkiv vid Centrum för NäringslivshistoriaNär det gäller kompetens är det viktigaste att kunna ta folk och vara äkta i sitt möte, men kunskap om det man säljer är förstås också en grundbult. Svensk handel har en lång tradition av rationalisering och facket har för det mesta varit med på tåget; när varuhusen bildades sågs det som en fördel eftersom det gjorde det lättare att organisera de anställda. När streckkoden gjorde sitt intåg satte sig dock facket på tvären eftersom man var rädd för att det skulle leda till ökad arbetslöshet.

    Det har dock funnits svårigheter med att organisera de som arbetar i handeln eftersom en stor andel varit unga kvinnor och arbetsplatserna ofta har varit små. En fråga som klättrar på agendan idag är frågan om handlarnas ansvar för att bidra till en hållbar utveckling. Ska butikerna uppfostra sina kunder eller anpassa sig efter vad kunden efterfrågar? Den frågan kan bli viktig framöver.

    Till sist fick de som ville besöka arkivet under ledning av Per Dahl, chef för forskningssekretariatet på Centrum för Näringslivshistoria, som visade några av de skatter som gömmer sig bland de 60 000 hyllmetrarna. Här finns verkligen en källa att ösa ur för de som vill studera handeln i ett historiskt perspektiv.

    Prenumerera på nyhetsbrev