Forskningsprojekt
Start » Forskning och utveckling » Forskningsprojekt » Distribution, logistik och partihandel » Ökad flexibilitet i försörjningskedjor med postponement

Maila sidan

    Ditt namn (obligatorisk)

    Din epost (obligatorisk)

    Vart ska det mailas? (obligatorisk)

    Ämne

    Ditt meddelande

    Increased Flexibility in Retail Supply Chains through Postponement

    Projektets syfte har varit att studera flexibilitet i försörjningskedjor för detaljhandeln med särskilt fokus på senareläggning av aktiviteter som en princip. Med senareläggning av aktiviteter menas att man avvaktar med anpassning av produkten tills kundordern erhållits eller tills denna är närmare i tiden (Postponement).

    Mot bakgrund av ökat antal av produktvarianter, försäljning av hela lösningar, flera alternativa distributionskanaler, behov av ökad marknadsanpassning och kundanpassning blir det ofta en ekonomisk nödvändighet att vänta på kundorder. De ökade valmöjligheterna gör tillverkning, lagring, förpackning men även marknadsföringen allt mer komplex. Detta har medfört att senareläggning av olika aktiviteter i avvaktan till kundorder har ökat i betydelse de senaste två decennierna. Senareläggning blir ett viktigt redskap för att genom flexibla försörjningskedjor kunna hantera den ökade valfriheten för kunderna. Morehouse and Bowersox (1995) förutsade att inom 15 år skulle i hälften av alla försörjningskedjor, lagring ske av halvfärdiga produkter i väntan på att förfärdigas vid order från kund, vilket kräver högre flexibilitet. I huvudsak har senareläggning studerats utifrån tillverknings- och leverantörsperspektiv men inte utifrån detaljhandeln trots att användning av senareläggning i stor utsträckning innebär ett förändrat synsätt och kanske ändrade roller hos olika mellanhänder, inklusive detaljhandeln.

    Vi har frågat oss i vilken utsträckning detaljhandeln, speciellt lågpriskedjorna, i sina försörjningskedjor använder sig av olika former för att skapa flexibilitet bl.a. genom senareläggning och anpassning till slutkund. Senareläggning kan ske i försörjningskedjan avseende förpackning, märkning, sammansättning, tillverkning, tid eller plats.

    När vi utgår från detaljhandelns situation medför det att vi behöver applicera begreppen med ett annat perspektiv på försörjningskedjan och till en verklighet där rollerna i försörjningskedjan har förändrats. Hur förändras detaljhandeln i sin roll när leverantörerna, detaljhandeln och konsumenterna har utvidgat sina roller, och alla på olika sätt blivit mer aktiva?

    Vår studie innehåller därför en omfattande genomgång av vad begreppen står för och hur de har behandlats i olika studier inom forskningen. Vi har applicerat och diskuterat begreppen framförallt utifrån en kombination av tillverkning och logistik, men även marknadsföring såsom viktiga dimensioner i senareläggningen och skapandet av flexibilitet. Därefter har vi diskuterat om och hur flexibilitet och senareläggning i verkligheten utnyttjas eller inte utnyttjas i försörjningskedjor hos några stora lågpriskedjor d.v.s. Media Markt, Lidl och Jysk. Alla tre är framgångsrika tillväxtföretag med en europeisk profil. Vårt intresse har varit att studera generellt beteende men också specifik för dessa företags försörjningskedjor.

    (Sammanfattningen är hämtad ur rapporten Increased Flexibility in Retail Supply Chains through Postponement, Jafari, Bergström, Nyberg och Hertz, 2012).

    Projekttitel: Ökad flexibilitet i försörjningskedjor med postponement

    Projektets syfte har varit att studera flexibilitet i försörjningskedjor för detaljhandeln med särskilt fokus på senareläggning av aktiviteter som en princip.

    Projektledare: Susanne Hertz, professor, Internationella Handelshögskolan i Jönköping

    Övriga projektdeltagare: Anna Nyberg, ekonomie doktor och Hamid Jafari, doktorand, Internationella Handelshögskolan i Jönköping

    Prenumerera på nyhetsbrev