Implementering av uppförandekoder

Ingen vill ha kläder sydda av barnarbetare. Konsumenter vill att varor är framställda på ett miljömässigt och socialt ansvarsfullt sätt. Men med jämna mellanrum drabbas handeln av skandaler som beror på missförhållanden i tillverkningsländerna.

Handeln drabbas med jämna mellanrum av skandaler som beror på missförhållanden i tillverkningsländerna. Medierna fylls av bilder på lidande djur, livsfarliga arbetsmiljöer eller arbetare med slavliknande anställningskontrakt. I forskningsprojektet Tracing Sustainable Supply Chains: The Translation of Policy into Practice in Different National Settings, undersöker forskare under ledning av docent Ola Bergström vid Handelshögskolan i Göteborg, vad som händer med svenska företags uppförandekoder när de ska införas i fabriker i Kina och Indonesien.

– Hur arbetar företag med sociala och miljömässiga policies? Vilka metoder finns för att införa svenska uppförandekoder i en fabrik i Asien. Hur följer man upp att det fungerar, frågar sig Ola Bergström.

Det är också stor skillnad mellan hur uppförandekoder tas emot i olika kulturer.

Olika normer

– Det finns inga internationella normer. Det som är normalt i en kultur, väcker starka känslor i en annan.

Att hantera uppförandekoder har blivit allt viktigare, då risken företaget löper är högre idag än tidigare. I projektet försöker man därför belysa hur information färdas från Asien till svensk media och svenska konsumenter.

– Kunskap om missförhållanden i avlägsna länder når oss lättare idag. Vi frågar oss hur olika aktörer använder detta för att driva sin agenda. Hur skapar och använder internationella frivilligorganisationer, lokala medier, fackföreningar, anställda i fabrikerna informationskanaler till svenska medier och konsumenter?

Niklas Egels Zandén leder fältstudien i projektet:

Alla som berörs ska intervjuas

– Först intervjuar vi ett brett urval av svenska handelsföretag om hur de arbetar med implementering av uppförandekoder. Vilka problem har de upplevt och vad fungerar? Hur kontrollerar de att koderna efterlevs?

Steg två är ett djupare samarbete med ett mindre antal företag där forskarna följer varje steg i leverantörskedjan. I ett tredje steg intervjuas personer på plats i Kina och Indonesien, som regeringsföreträdare, kontrollanter, internationella organisationer.

– Optimalt vore att intervjua varje person som kommer i kontakt med policyn. Vi kommer att ta hjälp av lokala forskare, eller andra insatta personer för att få bättre kontakt med personer vi vill veta mer om. Men visst är det en stor utmaning att genomföra empiriska studier i de här länderna, säger Niklas Egels Zandén. Det är en av anledningarna till att det inte finns så mycket forskning om det här.