Framtiden för kontanterna

Idag är kontanter och kort de vanligaste sätten som konsumenter betalar för varor och tjänster i butik eller annat försäljningsställe. Sätten som konsumenter väljer att betala på förändras dock snabbt och kontanter används i allt mindre utsträckning.

Idag är cirka 15 procent av betalningarna kontanta jämfört med cirka 40 procent 2010. Eftersom kontanter företrädelsevis används vid mindre betalningar är deras andel av köpmannens omsättning ännu lägre. För köpmannen ger kontanter inte bara intäkter utan även kostnader, såsom kontantkassan måste räknas, avgifter för att sätta in pengar på bankkonto och växelkassan fyllas på. Det är kostnader som korten inte har även om det har andra kostnader.

Butiker eller banker i Sverige är inte skyldiga att acceptera kontanter, så en ekonomiskt rationell köpman borde enbart välja att ta emot kontanter så länge som vinsten från en högre omsättning är högre än kostnaderna för att hantera kontanter. Eftersom det finns fasta kostnader förknippade med att acceptera kontanter är det troligt att kostnaderna för kontanterna sjunker långsammare än vinsten minskar när kontantanvändningen sjunker. Det kommer då att finnas en brytpunkt under vilken det inte längre är ekonomiskt rationellt för köpmannen att ta emot kontanter. Projektet som är ett samarbete mellan KTH, Handelshögskolan i Köpenhamn, Riksbanken, Svensk Handel, VISITAS och Convenience Stores ska, genom att empiriskt undersöka kostnaderna för kontanter och vinstmarginaler i olika branscher där kontanter används (dagligvaruhandel, restauranger, hotell- och besöksnäringen, frisersalonger, mindre handlare med mera), beräkna var brytpunkten finns i de olika branscherna.

Vidare antar vi att konsumenter väljer att betala beror på beloppets storlek, vilken typ av vara eller tjänst man köpt, geografiska och demografiska faktorer. Exempelvis är det vanligare med kontanta betalningar i mindre samhällen och i branscher där beloppet på betalningen är förhållandevis lågt. Genom att noggrant konstruera ett urval av butiker och andra försäljningsställen bör det vara möjligt att förfina studien och diskutera i vilka branscher och geografiska områden butiker först slutar acceptera kontanter.

Användningen av kontanter är liten idag och den minskar snabbt. Det är inte osannolikt att många butiker närmar sig den kritiska brytpunkten. Vi ser redan tecken på att fler och fler väljer bort kontanter som ett giltigt betalmedel. Inom en nära framtid kan alltså många butiker sluta ta emot kontanter vilket riskerar att ge upphov till en självförstärkande spiral med ömsom allt lägre kontantanvändning och kontantaccepterande i butik. Detta kan ge upphov till omställningsproblem för vissa konsumentgrupper och vissa grupper av köpmän beroende på bransch och lokalisering. En ökad kunskap om köpmännens kostnader och intäkter av kontanter kan bidra till möjliga åtgärder för att mildra omställningen till ett kontantlöst samhälle.

Resultaten av studien blir centrala för branschorganisationernas arbete och dialog med sina medlemsorganisationers hur dessa ska hantera omställningen mot en kontantlös handel. resultaten kommer att spridas genom bland annat en ett endags seminarium och en viral kampanj i sociala medier med filmer och ”memes”.

(texten är hämtad från ansökan)