Anställningsrelation och arbetstider i detaljhandeln

Arbete med försäljning i butik är något som engagerar många människor. Det gör detaljhandeln till en sektor där personalens arbetsvillkor har betydelse inte bara för deras egen trivsel utan även för den servicekvalitet de kan ge till kunderna. Detta ställer i sin tur krav på ledarskapet. Att kunna attrahera arbetskraft som trivs med att arbeta i handeln är en förutsättning för bra arbets- och serviceklimat och i längden lönsamhet.

Professor Kerstin Isaksson planerar att studera utbytesrelationen mellan anställda och arbetsledare som en process över tid – något som tidigare sällan gjorts.

– Nytt är dessutom kopplingen till prestationskravet – att erbjuda service – som är unikt för handeln och som förutsätter ett bra arbetsklimat, menar Kerstin Isaksson.

Ett utbyte i balans är effektivt

Hon beskriver utbytesrelationen inom handeln som en relation som behöver balans mellan arbetstagarnas förväntningar och hur arbetsledarna ser på krav och möjligheter i jobbet.

– Når man balans kommer de anställda att trivas bra och vilja stanna kvar och ge kunderna bra service i butik, förklarar Kerstin Isaksson och berättar att i hennes tidigare forskning så var arbetsledarnas kännedom om helg- och extrapersonalen så svag att forskarna tvingats utesluta denna kategori anställda – och den är talrik inom handeln.

I detta projekt kommer datainsamling ske i enkätform till arbetstagare och arbetsledare, vid ett par större butiker i Mälardalen, vid två tillfällen med fyra-fem månaders mellanrum per butik.

– I forskningsprojektet kommer vi tydligt att kunna se om man ändrar inställning över tid. Tidigare har vi haft längre återkopplingsintervall men då har det visat sig att många hunnit sluta.

Kerstin Isaksson hoppas att projektet ska generera praktisk kunskap för branschen. Så att den bättre ska kunna balansera utbytesrelationen mellan företagen och de anställda, samt förbättra ledarskapets effektivitet inom handeln. Hon hoppas att forskningsprojektet ska ge branschen nya och vitaliserande framtidsperspektiv för både anställda och företag. Förhoppningsvis ska också slutresultatet kunna användas som underlag för de allra nödvändigaste förutsättningarna som krävs för att bygga upp rätt intern kompetens och för att generera långsiktig lönsamhet.