Självregleringens betydelse för marknadsföring

Lyckad marknadsföring med allt vad det innebär av pr, kampanjer, reklam och annonser är en bärande del för framgångsrik detaljhandel. Marknadsföring är också ett ständigt aktuellt ämne i det offentliga samtalet och påverkas av både lagstiftning och rådande normer.

Marknadsföring regleras både i lag och i frivilliga överenskommelser, men i och med att marknadsföringslandskapet förändras och utvecklas i snabb takt är det svårt att hålla jämna steg; verkligheten förändras ofta snabbare än regleringarna. Självregleringar bygger på uppfattningar och normer, som är föränderliga och ibland motsägelsefulla, och kan därför vara svåra att ta hänsyn till för företagen och även om de inte resulterar i juridiska konsekvenser kan det leda till badwill för företag.

– Jag tror att skilda typer av företag riskerar att behandlas på olika sätt. En bärande hypotes som skall prövas är att mindre företag med begränsade resurser att sätta sig in i vilka normer som för tillfället råder kan missgynnas av självreglering, säger Michael Funke, post doc.-stipendiat verksam vid Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet. Jag vill genom min forskning ge näringslivets aktörer kunskap för att kunna forma sina reklambudskap och kampanjer på ett sätt som minskar risken att bli fälld för regelbrott och leder till en rättvisare konkurrenssituation.

Michael kommer under sin post doc. att studera Reklamombudsmannens (RO) praxis inom utomrättsliga fall samt göra enkäter och intervjuer med företag som har anmälts till RO för att få en bättre bild av deras uppfattningar och kunskap när det gäller självregleringar av marknadsföring. Förhoppningsvis kan undersökningen kasta ljus över situationen på marknaden såväl inom självregleringen, och bidra till att en mer jämlik konkurrens.