Återvinna är brons, återanvända är silver

– Hållbarhet är guld

2015-04-28

Vårens klorofyll ger ökad energi! Trädgårdsavfall, prylar, manicker, pinaler, pryttlar och grunkor som tidigare fyllt källarförrådet kommer i en strid ström av fullastade bilar och släpkärror till återvinningscentralerna. Kanske är det på återvinningscentraler snarare än i handelns gallerior man blir påmind om konsumtionssamhället? På återvinningscentraler reflekterar människor inte bara över sin egen konsumtion utan även över vad andra konsumerat. Många ser lättade ut när de ger sig av därifrån. Jag förstår känslan av att vara befriad från något man inte vill ha, men blir samtidigt beklämd av att se fullt användbara ting och ibland fint hantverk läggas i containrar för återvinning. Ur ett miljöperspektiv hade det varit bättre om de hade återanvänts, vilket också sker på vissa återvinningscentraler. Det är även sorgligt att se att saker som faktiskt skulle kunna lagas slängs. Saknas kunskap om hur man lagar eller lönar det sig inte?

Återvinningscentraler ger uttryck för det vi inte längre behöver eller värdesätter. Ett ökat fokus på symbolisk konsumtion, mode, minimalism i heminredning, minskade lagringsutrymmen i arkitektur som prioriterar öppna ytor och ljus, ett ökat välstånd och teknikutveckling bidrar till att sopberget växer. Ett bulimiliknande konsumtionsbeteende som består av att kontinuerligt köpa och byta ut till exempel kläder, inredning och mobiltelefon har konsekvenser för miljön. Påfrestningarna blir mindre om återanvändning och återvinning ökar. Handeln spelar en viktig roll för både återanvändning och återvinning!

I ett projekt har forskare på Högskolan i Borås och jag studerat hur man kan minska att kläder och textil slängs i soporna och istället återanvänds eller återvinns. Vi har undersökt hur konsumenter resonerar när de köper och när de gör sig av med kläder. Konsumenter behöver bli mer medvetna om konsumtionens effekter på miljön. Det måste också vara enkelt att agera miljövänligt. Flera klädföretag tar idag emot kläder och textil för inlämning, en del även trasiga. Ett exempel är Textilreturen, som startats av Gekås och Human Bridge, och studerats i projektet. NÅÅ, nätverket för återanvändning och återvinning av kläder och textil, startade vi i projektet då vi är övertygade om att olika samhällsaktörer behöver samverka i dessa komplexa frågor. Samtidigt som mode, innovation och teknikutveckling bidrar till överkonsumtion så representerar det betydelsefull samhällsutveckling. Men även här fordras fokus på hållbarhet. Likaså behöver kunskap att bedöma kvalitet och att vårda kläder utvecklas och kommuniceras. Handeln spelar också i detta sammanhang en viktig roll!

Framöver kommer vi förhoppningsvis se mer hållbara konsumtionsmönster – något som kommer att märkas både inom handeln och på återvinningscentralerna.