Ekonomisk psykologi i bra och dåliga tider

En novembermorgon föreläste Patric Andersson om betydelsen av psykologiska faktorer vid ekonomiska beslut och beteenden. Patric tog bland annat upp hur konsumenter och andra ekonomiska aktörers beslut och beteenden påverkas av psykologiska faktorer i låg- och högkonjunktur.

Att medieintresset för psykologi ökar vid fallande konjunktur märks tydligt då antalet artiklar i media som handlar om “lågkonjunktur + psykologi” är betydligt fler än artiklar som handlar om “högkonjunktur + psykologi”.

Patric Andersson, från Handelshögskolan i Stockholm, menar att psykologiska faktorer påverkar på flera sätt, både på individnivå och på gruppnivå. På individnivå påverkas man av attityder, ens tankeprocesser och personliga egenskaper medan det på gruppnivå handlar om flockbeteenden och social påverkan. Många väljer också att bortse från information som inte bekräftar ens tro (=konfirmeringsbias).
– Faktorerna är lika betydelsefulla i dåliga tider som i bra tider, förklarar Patric.

Beslut är ofta styrda av förväntningar, vilket kan bygga på gissningar, scenarios eller prognoser. Vad som är gemensamt är dock att förväntningar grundar sig i bearbetning av information, social påverkan och tidigare erfarenheter. Patric säger dock att det inom nationalekonomin är beteenden och inte förväntningarna som är det intressanta.

Under föreläsningen fick deltagarna i uppgift att ange vilken dödsorsak de tror är vanligast av ett par olika alternativ. Enligt en enkät från USA tenderar individer att välja de svarsalternativ som upplevs som mest tillgängliga i minnet och som även fått stort utrymme i media. Exempelvis så hamnade bränder i topp i undersökningen medan det i verkligheten ligger längst ned på listan.

Komedier populära i lågkonjunkturer

Patric tog även upp några exempel på hur konsumenters beteende ändras under kris. Enligt en studie som genomförts under krisen 2001-2003 så minskar konsumtionen av produkter i premiumklasser och alkohol, medan konsumtion av billigare produkter och produkter av sämre varumärken ökar. Konsumenterna väljer att gå på färre bio-, restaurangbesök och väljer att äta fler hemmamiddagar.

– Forskning visar att konsumenter efterfrågar fler komedier när de väl går på bio när det ekonomiska läget är dåligt, berättar Patric.

Några exempel på personers känslomässiga påverkan under kris kan vara minskning av livstillfredsställelse och ökad oro för framtiden. Dock verkar det finnas en ökad tillfredsställelse för arbete, utbildning och boende i kristider.