Att sitta i en utgångskassa kan vara både stressigt och slitsamt. För att undvika skador och stressrelaterade problem är en väg att medvetandegöra kassapersonal om deras arbetssätt för att kunna åtgärda orsakerna till problemen. En forskargrupp från Arbets- och Miljömedicin vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har tillsammans med forskare från Karolinska institutet och Lunds universitet tagit fram ett instrument (Bättre Arbetssätt I Kassan – BAsIK) som kan ligga till grund för förbättring av kassaarbetet.

På ett seminarium på Arbets- och Miljömedicin på Uppsala universitet den 23 april presenterade tre av forskarna, Malin Josephson, Peter Palm och Katarina Kjellberg, resultatet av projektet ”Hållbart kassaarbete” som har finansierats av Handelns Utvecklingsråd. Studien tar sin utgångspunkt i begreppet arbetssätt (workstyle) som används för att beskriva hur en person utför sitt arbete rent tekniskt i kombination med de tankar och psykosociala faktorer som påverkar hur arbetet upplevs och även vilka eventuella skador det leder till.

– Det är väl känt att psykisk stress och oro kan förvärra belastningsskador, säger Malin Josephson. Därför är det viktigt att ta hänsyn till även dessa faktorer i bedömningen av hur en person arbetar. Genom att göra individuella bedömningar kan vi även ta hänsyn till olika personers arbetssätt och anpassa eventuella åtgärder därefter.

Andra studier visar att butiksarbete kan jämställas med industriarbete när det gäller belastningsskador och att det finns samband mellan ett riskfyllt arbetssätt och skador. Till exempel så har teckentolkare som använder större handledsrörelser mer besvär. Att studera arbetssätt och medvetandegöra personer om hur de arbetar och tänker kring sitt arbete i kombination med utbildning kan leda till goda resultat med färre besvär som följd.

Förankrat i praktiken

– Vi har tagit fram ett instrument som vi kallar BAsIK – Bättre Arbetssätt I Kassan, berättar Malin. Instrumentet är ett formulär där kassapersonalen själva beskriver och skattar sitt arbete i kassan med fokus på perioder när det är stort tryck med långa köer eftersom det ofta är då problem uppstår. Formuläret är tänkt att användas direkt i butiken, gärna i samarbete med till exempel företagshälsovården.

I BAsIK ingår:

• Frågeformulär om arbetssätt
• Observationsprotokoll om arbetsteknik
• Protokoll om fysisk utformning av kassan
• Kassaarbetets organisering

– Det är viktigt att medvetandegöra kassapersonalen om hur de arbetar eftersom det bara är då man kan åtgärda problemen, det är där BAsIK kommer in, säger Peter Palm. Med utbildning kan man få bestående förändringar i arbetssättet som leder till färre belastningsskador.

I frågeformuläret om arbetssätt svarar personen som sitter i kassan själv på frågorna som handlar om till exempel stress, känslor och smärta. Frågorna har testats och utvärderats av kassapersonal för att de ska vara relevanta. Observationsprotokollet om arbetsteknik fylls antingen i av någon som observerar personen i fråga när denna arbetar eller genom att personen i fråga filmas och sedan observerar sig själv. Protokollet har utformats i samarbetet med ergonomer och sjukgymnaster. Protokollet om fysisk utformning av kassan är en checklista som baseras på tidigare checklistor för hur en kassa bör vara utformad. Kassaarbetets organisering består av frågor som ska besvaras av både kassachef och kassapersonal för att undersöka om organiseringen av arbetet är känd hos personalen.

– Vi har jobbat mycket ute i butiker för att säkerställa att instrumentet är relevant för de som ska använda det, berättar Peter Palm. Vi har till exempel filmat personer med sensorer på händerna för att se hur de rör sig när de arbetar. Det finns stora skillnader mellan olika personer som kan ha betydelse för om man får skador och smärtor.

Positivt mottagande

Smärta i nacke och skuldror är vanligt förekommande hos kassapersonal och det finns olika strategier för hur man hanterar smärtan. En del ignorerar helt enkelt smärtan, andra tar en paus medan en del tar smärtstillande och sen fortsätter jobba.

– Många upplever dock de hektiska perioderna i utgångskassan som positiva så det är inte bara förknippat med problem, säger Malin Josephson. De känner sig glada, energiska och koncentrerade när det är mycket att göra. Vilket vi också tar upp i självskattningen av arbetssättet.

BAsIK togs emot mycket positivt av deltagarna på seminariet som var intresserade av hur man kunde jobba vidare med instrumentet.
– Vi vill att instrumentet ska användas ute i butikerna för att förbättra arbetsmiljön för de som sitter i utgångskassor, säger Malin Josephson.

• 

  Forskarna Peter Palm, Malin Josephson och Katarina Kjellberg vid Arbets- och Miljömedicin på Uppsala universitet står bakom BAsIK.

• 

•