Handelns plats i historien

2011-02-15

Idén till projektet Den svenska handelns historia har funnits med oss i flera år. Den bottnar i den, egentligen rätt självklara, iakttagelsen att handeln har fått en alldeles för undanskymd plats i historieskrivningen om det moderna samhällets framväxt.

Forskning om Sveriges näringslivshistoria fokuserat på producenterna. Vårt välstånd betraktas av tradition som resultatet av en rent industriell utveckling. Det är en uppenbar förenkling av historien. Om man tänker tanken att alla kunder själva skulle hämta mjölken på mejeriet, så förstår var och en hur orimligt det vore. Samma sak gäller för alla industriprodukter. Den globala expansion som svenska industriföretag genomförde i början av 1900-talet var inte en industriell verksamhet. Det var i mångt och mycket en utveckling av distributionssystem. IKEA och H&M är lysande exempel på att svensk handel och distribution idag håller världsklass.

Med det här projektet, som finansierats av Handelns Utvecklingsråd, fick vi chansen att lyfta fram den mångfacetterade handelns betydelse genom historien. Vi på Centrum för Näringslivshistoria (CfN) låter oss inte begränsas av traditionella uppdelningar såväl inom akademisk forskning som mellan branscher eller arbetsmarknadens parter. Vårt arbetssätt har passat ovanligt bra för detta projekt. Det gäller att kunna översätta de stora perspektiven till konkreta åtgärder som kan genomföras inom budget och där alla som är intresserade kan delta, vilket inbegriper både företagare, anställda och forskare.

Projektets tre målsättningar var: att samla in information, att se till att den bevarades för framtiden och att berätta om resultaten. Jag är glad att kunna säga att vi har lyckats uppnå dessa mål och att det har varit en enormt intressant och lärorik resa. Nu finns många intressanta källor tillgängliga hos oss på CfN för de som vill forska vidare om handelshistoria.  Några av de spännande områden som nu kan utforskas är handel med begagnade bilar på 1920-talet, Stockholms energiförsörjning i slutet av 1800-talet (det vill säga vedhandel) och import från Östeuropa under efterkrigstiden. Vi har även gjort intervjer med folk inom detaljhandeln för att fånga upp berättelser och information som tidigare aldrig hamnat på papper.

För att skapa nya möten och sprida kunskap om projektet har vi arrangerat seminarier där vi samlat forskare från olika ämnesområden, företagare samt representanter från både arbetsgivarnas och personalens organisationer. Våra seminarierapporter, Den moderna butikens framväxt och Paket på väg är givande läsning för alla som verkar inom handeln liksom för den intresserade allmänheten.

En allmän reflexion jag gärna vill avrunda med, är att ett historiskt perspektiv så gott som alltid gör även de mest kontroversiella frågor hanterliga och rent av ömsesidigt intressanta. Detta har definitivt varit fallet när det gäller den svenska handelns historia.