Från att servera till att serva

2016-03-09

I skolan fick vi lära oss att efterfrågan styr utbudet. I verkligheten har vi fått konstatera att förhållandet oftast är det omvända. Mat handlar vi i den butik som ligger närmast vår bostad, kläder från någon som vet hur vi ska se ut och telefoner från någon som vet vad vi behöver. I verkligheten har utbudet styrt efterfrågan.

Att så har varit och i mångt och mycket fortfarande är fallet har till stor del berott på att det varit alltför svårt för företag att reda ut vad konsumenterna efterfrågar, det vill säga vad efterfrågan är. Någonting håller emellertid på att hända. Något som gör att skolboken får rätt. Det kallas digitalisering och ger människor och företag full information och kunskap i realtid.

Samtidigt medför digitaliseringen helt nya konsumentbeteenden, ökad internationalisering, stigande konkurrens och fallande priser. Förutsättningarna för näringslivet förändras helt och tvingar fram nya affärsmodeller när konsumentens makt faktiskt närmar sig att kunna påverka utbudet.

I denna efterfrågedrivna ekonomi hamnar konsumenten i förarsätet och därmed också handeln. Handeln går alltså från att agera mellanhand åt industri och konsument till att vara beställare av industrin utifrån kundens behov.

Detta resulterar i en rimligare modell där handeln servar kunden med det kunden vill ha, istället för att servera kunden det industrin vill sälja, vilket har potential att generera stora fördelar när det gäller hållbarhet, vinster, ekonomisk tillväxt och inte minst kundnöjdhet. När handel och konsument är första ledet i innovationsprocessen behöver handeln ta ett större ansvar för forskning och utveckling. Handeln måste vässa sin analysförmåga och locka de vassaste studenterna och forskarna för att kunna nyttja de förändringar och möjligheter vi ser framför oss. Här har handelsforskningen en viktig roll att spela.

Främsta finansiär av handelsforskning idag är Handelsrådet som delar ut en tredjedel av de cirka 60–65 miljoner kronor som går till forskning inom handelsfrågor årligen(1). Av de totalt runt 10 miljarder statliga forskningsmedel som delas ut årligen går 0,4 procent till forskning med anknytning till handeln. Att detta är för lite förstår alla. Addera till det att handeln är Sveriges största privata arbetsgivare eller att var fjärde svensk hade sitt första jobb i handeln så blir det tydligt att handeln är underinvesterad när det kommer till forskning.

Frågan är alltså vad vi väntar på? I Handelsrådets utskott för forskning och utveckling tar vi detta på fullaste allvar och kommer att fokusera på att öka medlen till forskning som är relevant för handeln, öka kontakterna mellan handelsföretag och forskning och se till att forskningresultaten kommer till nytta för handelsnäringen.

Initiativ för att stärka handelsnäringen

(1) Kartläggning av handelsforskning 2010–2014, Handelns Utvecklingsråd (2015)