Slut med ”gubbigheten” – nu kör vi så det ryker

2016-04-27

De av er som följer min blogg om handelsforskning, retailingresearch.blogspot.com, vet att jag ibland skrivit om ”gubben”. En ”gubbe” kan vara av både kvinnligt och manligt kön. ”Gubbigheten” har heller ingen koppling till personens ålder. En ”gubbe” är någon som är fast i gamla tankemönster och som helst skulle vilja att allt var som förut. En ”gubbe” har ofta stor makt – och är medveten om det. En ”gubbe” satsar alltid på säkra kort och tar inga risker. En ”gubbe” vill inte ha ny kunskap. Han vill få bekräftat det han redan visste.

Gubbarna tenderar ofta att ha någon form av ledande position. Inte sällan har de placerats där som tack för lång och trogen tjänst. Det är tyvärr ”gubben” som saktar ner farten. Som bidrar till att branschen inte utvecklas i den takt som den borde. Det är ”gubben” som på allvar menar att e-handeln är det största hotet mot den svenska detaljhandeln och det är gubben som säger att det var bättre förr. Det är ”gubben” som bedriver forskning för sin egen skull och med sikte på att göra karriär inom akademin.

När nu Handelsrådet har lanserat en framåtblickande forskningsagenda tänker jag med glädje att det måste vara slut på ”gubbigheten”. Låt oss hoppas att gubbarna försvinner och ersätts av proffs som vågar förändra. Som har förmågan att lyfta blicken och se de verkliga utmaningarna som samhället och branschen står inför. Och som har förmågan att bedriva forskning som kommer till praktisk nytta. För det finns självklart många sådana människor och nu känns det som att tiden är mogen för dem att ta över.

Jag träffar på dessa insiktsfulla människor allt oftare och kan glädjas åt de spännande tankar som finns om till exempel omnichannel, digitalisering, personifiering, smart data, hållbarhet, cirkulär ekonomi, medarbetarskap, konsumentlogistik och omställningsstrategier. Det kan också vara människor som har förmåga att använda sociala medier som en autostrada för kundlojalitet, kommunikation och interaktion. Eller så kan det vara de individer som inser att strategier byggs utifrån långsiktighet och eftertanke, baserat på väl genomförda kartläggningar och analyser. Det kan även handla om de galna entreprenörerna som ifrågasätter invanda tankemönster och vågar bryta mot normen därför att de tror på en ny affärsmodell eller idé. Eller också forskare som brinner för branschens frågor och som spenderar mer tid tillsammans med praktikerna än med, det ofta ganska förstenade, forskarkollegiet.

Slutligen kan jag med glädje också konstatera att de gubbiga beslutsfattarna, till exempel politiker eller tjänstemän på statliga forskningsmyndigheter, har börjat ändra sin uppfattning om handelsfältet. Hör och häpna börjar de också inse att handeln är en av de största privata arbetsgivarna, och att det är centralt att handeln måste gå bra om vi vill ha ett gott samhälle med god livskvalitet. Låt oss gemensamt bestämma en gång för alla – att nu är det slut på gubbigheten. Nu kör vi så det ryker. Tillsammans. För Sverige. Och för en fantastisk handel!