Handelns utvecklingsråd

Maila sidan

    Ditt namn (obligatorisk)

    Din epost (obligatorisk)

    Vart ska det mailas? (obligatorisk)

    Ämne

    Ditt meddelande

    Hantering av omgivningens krav på etiskt ansvarstagande

    Handeln är idag utsatt för ett starkt normativt tryck kring god etik och samhällsansvarstagande, i vilket det ställs krav på miljö- och arbetsmiljöansvar i det enskilda företaget, men också på handelsföretagens underleverantörer. Ek. dr. Johan Sandström, vid Handelshögskolan på Örebro Universitet, berättar att det finns begränsad kunskap kring vad detta tryck konkret innebär för de anställda i handeln.

    I forskningsprojektet ’’Att organisera för ansvar – Etiska stödstrukturer för arbetstagare inom detaljhandeln’’ kommer forskargruppen att granska handelns ansvarsstrukturer, etiska koder och uppförandekoder, och undersöka huruvida de stödjer de anställda – som är de som konkret möter och hanterar kunder i det dagliga arbetet.

    – Projektets bakgrund ligger i en omvärldsfråga, eller egentligen i en överlevnadsfråga: hur ska man hantera omgivnings krav på miljö- och arbetsmiljöförhållanden? Till exempel i förhållande till barnarbete, exemplifierar Johan Sandström.

    Svårt att implementera etiska koder

    Han har funnit det anmärkningsvärt att ofta mycket lönsamma företag inte mer professionellt förmår att implementera argument från företagens miljö- och etikexperter effektivare i organisationerna. Projektet, som bland annat omfattar minst två fallstudier på detaljhandelsföretag med över 200 anställda, är tänkt att besvara frågeställningarna:

    • Hur hanterar handeln etik- och ansvarsfrågor på ett strukturellt plan?
    • Hur kan dessa strukturer utvecklas i syfte att öka de anställdas möjligheter att ta och kommunicera branschens etik och ansvar i det dagliga mötet med kunderna?

    Johan Sandström framhåller att det finns ett strukturellt kunskapsstöd på de flesta större handelsföretagen.

    H&M har till exempel ett 70-tal medarbetare som arbetar med underleverantörskontroller. Men bland personalen i butikerna tycks det finnas betydande kunskapsgap. Det är inte självklart att handelsanställda, ofta med temporära anställningar, ofta unga och mindre välutbildade, klarar av att redogöra för eventuell förekomst av merino-ull i butikens sortiment.

    Forskningsprojektet kommer förhoppningsvis att ge svar på om ett eventuellt gap beror på bristfälliga strukturer eller om handelns medarbetare inte blir tillräckligt motiverade eller undervisade till att agera som de frontpersoner för företagen de faktiskt är i sina yrkesroller.

    Prenumerera på nyhetsbrev