Hårdare utseendekrav inom svensk detaljhandel

Svenska detaljhandelsföretag har hårdare estetiska krav på sin personal än brittiska och australienska företag. – Här ställs även krav på fysisk kondition och vältränade kroppar, säger Henrietta Huzell, som forskar om hur arbetsgivare och personal ser på utseendekrav inom handeln.

Hälften av detaljhandelsföretagen i rekryterar personal utifrån estetiska kriterier, jämfört med 30 procent av alla arbetsgivare. Och det gör de alldeles rätt i, om man får tro aktuella rön inom psykologi och beteendevetenskap.

– Amerikanska studier visar att attraktiva människor uppfattas som smartare, mer framgångsrika, mentalt hälsosammare och tillskrivs högre självkänsla. Det är större sannolikhet att vi hjälper eller anförtror oss åt attraktiva människor säger Niklas Gustafsson, analytiker på Handelns Utredningsinstitut.

Studier visar att attraktiva människor har flera fördelar i samhället. Bland annat tjänar attraktiva människor 5 procent mer än sina mer alldagliga kolleger.

Att många företag inom handeln har högt ställda estetiska krav, betyder inte nödvändigtvis att dessa företag är mer lönsamma.

– Tvärt om visar vår undersökning att de mindre lönsamma företagen har högre estetiska krav på sin personal, säger Henrietta Huzell, forskare vid Karlstads universitet.

Men hur uppfattar personalen dessa krav? Enligt Henrietta Huzells forskning finns det fyra förhållningssätt, som skiljer sig beroende på hur länge man tänker stanna inom branschen.

Kortsiktigt engagemang i branschen

PRIMADONNORNA: Här ser man utseendekraven som rimliga, det är en tävling och alla medel är tillåtna för att göra så bra ifrån sig som möjligt. Man säljer både varan och sig själv i samma paket.

REBELLERNA: Känner sig avpersonaliserade av yrkeskläder och försöker ofta individualisera uniformer och annat. Rebellerna tänjer ofta på regler.

Långsiktigt engagemang i branschen

DE PROFESSIONELLA: Ser utseendekrav som en del i yrket och som ett sätt att visa respekt mot i första hand kunden.

DE UTNYTTJADE. Utseendekraven skapar olust. Jag vill göra mitt jobb, jag säljer en vara, inte mig själv, resonerar man. Jag är ingen skyltdocka.

– Problemet med estetiska krav på personalen är att det kan leda till utestängning och diskriminering och att det gör gränsen mellan arbetsliv och det privata mindre klar, säger Henrietta Huzell.